SWEDEN | VISIT KARLSTAD

Detta reportage är skriven utifrån en pressresa arrangerad av Visit Karlstad.

SOLA I KARLSTAD

Karlstad mötte oss med en starkt doft av kaffe från Löfbergs kafferosteri. En stad jag tidigare inte är bekant med förutom att jag sett Turbonegro och Black Label Society rocka loss på Putte i Parken. Alla vet ju att solen alltid skiner i Karlstad – men för att vara på säkra sidan så fann vi både solglasögon och ett paraply i våra välkomst-goodiebags. Ingetdera behövdes, både sol och regn lös med sin frånvaro – däremot riktades ljuset denna kväll mot en inbjudan till Europapremiären av broadwaymusikalen “Something Rotten” på stadens vackraste hus, Wermlands Operan – tillsammans med bland andra livsstilsbloggaren lindamarie.nu som är en av mina äldsta bloggvänner då vi båda startade upp under bloggboomen 2007-ish.

SCANDIC WINN

Hotell med bra standard mitt i city med utsikt över Klarälven. Likt alla Scandichotell jag någonsin bott på, blir ju en hel del genom åren så var frukosten i världsklass. Himla tur att dom tagit tillbaka baconen som dom för några år sedan strykt från menyn pga av det ökade matsvinnet. Men för kundernas nöjdhet är vi baconälskare glada att dom ändrade sig, och förhoppningsvis steker upp lite mindre istället. Det gäller ju all mat på frukostbufféer. Själv tränar jag på att inte äta med ögonen och bara ta till mig det jag faktiskt äter upp. Men det är jättesvårt när allt är så snyggt upplagt och ser fantastiskt gott ut.

SOMETHING ROTTEN PÅ WERMLAND OPERA

Det är sent 1500-tal, Shakespeare är en dryg rockstar ”Will Power” och Bröderna Bottom, eller ja åtminstone en av dom fuskar sig fram genom livet. Men något går fel när Nostradamus förutspår Omelett som nästa stora succé…eller hur var det nu igen, var det Hamlet? Föreställningen nådde sin höjdpunkt när samtliga karaktärer gick in en steppbattle, imponerade och kul. Även karaktären Will aka William Shakespeare hade dom lyckats väldigt bra med – från författarstofil till rockstar a la Zac – Rikard Wolff i Änglagård.

När jag går ut från salongen och in på scen för att tacka ensemblen och skåla i bubbel är jag lite osäker på vad det är jag egentligen har sett. Är det revy, buskis, musikal eller cabaret. Jag tror att jag beslutar mig för cabaretbuskis. Det är lite för många sexistiska* publikfriande skämt för att gå hem hos mig. Men av publiken att döma så gick det helt klart hem i Karlstad, publiken gav stående ovationer (av nästan alla) och musikalnördarna (ja dom kallade sig gärna så själva) jublade åt referenserna till världens kända musikaler. Allt från Hair, Little shop of horrors (*eller horor som var ett av skämten som inte tilltalade mig), Cats, Lejonkungen, Les Miserables till Dirty Danzing och Liza Minnelli.

Jag titulerar mig INTE kulturrecensent, detta är mina högst personliga åsikter, till viss del baserat på mina 12 års erfarenhet från scenkonstbranschen, inom dans och teater. Oavsett vad jag tycker anser jag att man alltid ska gå och se själv för att bilda sig sin egen uppfattning – alltid, vad det än gäller!

STADSVANDRING

Efter frukost var det dags för en snabb stadsvandring genom staden. Med betoning på snabb då vi bara hade en timme på oss. Guiden lyckades dock under den timmen att övertyga oss om att fredsmonumentet på torget är alldeles anskrämlig (jag är beredd att hålla med) och att världshusägarinnan Eva Lisa Holtz aka ”Sola i Karlstad” minsann varken var glädjeflicka eller bordellmamma som elaka tungor vill påstå. Statyn av Eva Lisa eller “Sola i Kallsta” som den heter finns att beskåda utanför Stadshotellet.

LARS LERIN PÅ SANDGRUND

Sandgrund var tidigare stadens legendariska danspalats, framförallt på 70-talet som sedan omvandlades till nattklubb på 90-talet. 2011 köptes det upp av Karlstads Kommun och hyrs nu ut till konstnären Lars Lerin där han bland annat fått möjlighet att visa upp sina tidigare inte visade målningar från sin destruktiva tid i norska Lofoten. I konsthallen finns även en lokal för gästande utställningar och ett café där man får dricka kaffe ur Manoel Marques Lerins (gift med Lars Lerin) vackra porslinssamling. Jag föll speciellt för två verk i hans samling, den ena en tavla där hans katt hjälpt till med fyra tassavtryck uppe i vänstra hörnet och hans tolkning av Greve Draculas (påstådda) slott, samma slott som jag själv besökte för några veckor sedan i Transylvanien. Gå hit! Kanske inte så mycket för lokalerna, i min mening rätt tråkiga och ett lyft skulle behövas göras med väggar och inredning. Tavlorna fångar intresset och låter fokus landa på dom – men det störde ändå att det fanns trasiga glas som skydd till akvarellerna, väggarna var fulla med spikhåll och fula lagningar och här och var syntes smutsiga streck och solblekning från tidigare hängda tavlor. Inte så proffsigt. Kanske ser jag sånt mer då jag själv är konstnär och är noga med helheten när jag ställer ut. Men det störde mig. Har man tavlor värda flertalet miljoner kan man se till att ha lokalen och framförallt väggarna i bra skick.

OLSSONS BAZAR

Innan det var dags för hemresa fanns ett bord bokat åt oss nere i hamnen, på trevliga Olssons Bazaar där vi fick ta del av deras goda buffé med bland annat pulled pork, lammbiffar, rostad potatis, en supergod pestosås och stenungnsbakad pizza i en snygg och tilltalande miljö. Samtida art deco (100 år efter Art Deco-eran) skulle jag kalla stilen, en trend som syns i många moderna restauranger och pubar – trä, läder och krom gärna i färgerna mörkblått, beige och grått. Stilrent med en twist.

Kul med nyfunna bekantskaper inom bloggvärlden och extra tack till Rebecca på Visit Karlstad och Sandra från Orakel PR som var på plats och tog hand om oss under dessa mycket välplanerade dagar.

 

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.