SWEDEN ROCK FESTIVAL. Sova på ett rosa busstak, rocka loss i regn och solsken, dricka portvin och pistonheads. Ytterligare en vecka på världens bästa festival har passerat och jag längtar redan efter att återse allt och alla om ett drygt år.

2005-2026
Mitt allra första Sweden Rock år var 2005, och efter det har jag varit där 15 gånger. Några år missade på grund av jobb på annan festival, en tvåårig pandemi och förra året låg jag inlagd på sjukan. Det är ändå fullt rimliga anledningar.
Dom första åren jag var där bodde jag i tält, ibland på festivalcampingen, ibland på dåvarande gratiscampingen (även kallas griscampingen av förklarliga anledningar). På en resa genom Afrika med Rosa Bussarna fick jag veta att dom även hade börjat köra Sweden Rock. Fan va smidigt tänkte jag och bokade in mig direkt.

PINK CAMP
Rosa Bussarna åker nämligen inte bara runt i världen, dom åker också till lilla Norje i Blekinge, till Sveriges största rockfestival. I år var 9:e gången jag hängde i ”pink camp”. Så fort man stiger på bussen är man HEMMA. Hemma tillsammans med strax under 200 andra glada festivalare, vilket jag tror mig vara ganska säker på gör oss til Sweden Rocks största camp. Och det är ändå lite speciellt att sova på ett busstak med 20 andra ”pinkare”. Inte så mycket privatliv om en säger så…
“Sex knökfulla busstak kan inte ha fel. Det rosa pink campet levererar år efter år. Bäst av allt – lätt att hitta hem oavsett brist på lokalsinne och en alkoholmängd som heter duga”.
I år hade vi dessutom celebert besök av Cat från Rockbladet. In å läs artikeln här: https://www.rockbladet.se/2026/06/rosa-bussarna-fortsatter-rulla-in-pa-sweden-rock-man-far-sa-manga-goa-vanner-pa-kopet/

LINEUPS
Även om jag såklart alltid köper 4-dagars pass så är jag verkligen inte den som hänger inne på området mest…tvärtom faktiskt. Jag älskar folket och festen i vårt camp på Runessons. I år tyckte jag ändå att jag nyttjade festivalbiljetten mer än vanligt.

Europe (årets surprise akt som samtidigt meddelade att de headlinar nästa år), The Poodles (lika lockiga som vanligt) fick dessutom äran att stå bredvid Kicken på Saxon, Dundertåget (fin hyllning till Strängen och gäster som Sundström och Winnerbäck – otippat), The Offspring (jävlars så kul att se dom igen, riktigt röj!) Michael Monroe (alltid bäst i test på scen!) Iron Maiden (storslagen entré på stridsvagn genom festivalområdet, gillar att dom i år satsade på best of) Saxon (80-tals klassiker) Korslagda (grym dagsspelning på stora scen) Joan Jett & the Blackhearts (lite av en besvikelse, inte alls samma energi som sist jag såg dom, men va fan, hon är ju oldie!) Clawfinger (bra som jävla fan!) Alestorm (skotska piratrockare med badankor, hela havet stormar, drink drink drink, right in the balls…and so on) Crashdiet (sleeze for the win) Magnus Uggla (han vann inte min kärlek, men nöjd med Johnny Rocker) Bring me the horizon (årets succé som avslutade hela festivalen, en sån showig show, snyggt och bara wow – trots att jag aldrig lyssnat på dom tidigare, tror många delade exakt samma uppfattning).
Vi ses på SRF27!
LÄS OCKSÅ
På äventyr med Rosa Bussarna: https://worldbytina.se/2020/05/25/rosa-bussarna-a-pink-adventure/
Genom Afrika med Rosa Bussarna: https://worldbytina.se/2015/12/01/mother-africa/
På en Rosa Buss genom Balkan: https://worldbytina.se/2019/07/29/the-balkan-trip/
____________________________________
WORLDBYTINA.SE drivs av mig, Tina Wetterskog. Utbildad resekonsult som inspirerar till resor och äventyr när & fjärran. Fokusområden: Tåg, konst och hållbar turism. Följ mig gärna på facebook och på instagram.
#reseblogg #artandthecity #traintrotter #worldbytina #hållbarturism
All photos in the article are photographed by me Tina Wetterskog and may not be published without permission. Does not apply to shared links.