UDDEVALLA | OCTOPUS

Jag har ett stort konstintresse både i att betrakta och skapa – detta konstintresse bär jag självklart alltid med mig när jag reser. Jag kollar alltid upp konstmuseum och offentliga skulpturer på platser jag besöker. Känslan jag har kvar över att ha beundrat Nattvarden (Milano) och Mona Lisa (Paris) av Da Vinci och Picassos Guernica (Madrid) – ja det är magiska ögonblick för mig.

Men konst kan också beröra på andra sätt. I veckan bröt en konstdebatt ut i min hemstad, Uddevalla – om ett blått stort konstverk som placerats i staden. Man kan säga att den berört många – på ett extremt upprört sätt – och då talar vi inte om Carolina Falkholts kuk-provokation.

KONST – BERÖRA ELLER UPPRÖRA?

pressmeddelandet (länk) som Uddevalla Kommun igår skickade ut i samband med att verket sattes på plats vid Bohusläns Museum kan man läsa att det är ett utbyte mellan Borås Stad och Uddevalla Kommun. Uddevalla Kommun har lånat ut en av stadens fasta skulpturer till Borås Internationella Skulpturbiennal 2018 och har då i gengäld fått låna Octopus under en tidsbegränsad period (maj – september 2018).

”Konstverket syftar på vår inneboende rädsla för det främmande. Den är från en ritning som jag gjorde i Mexiko där jag bodde i ett år i en isolerad bergsby. Eftersom jag var den första europé som hade bosatt mig där, konfronterades jag med kollisionen mellan mitt svenska liv och mexikarnas liv i en isolerad by. Kanske kände jag mig som denna klumpiga figur, uppblåst och ovetandes om hur jag skulle passa in i denna nya verklighet.”

Octopus är skapad av den svenska konstnären och skulptören Ulf Rollof. Verket Octopus har engagerat och i många fall upprört människor där den tidigare visats – så också i Uddevalla. Inom en timme hade en facebooktråd som skapats fått hundratals kommentarer, övervägande så kallade ”hatkommentarer” och liknats vid saker som en menskopp, en jättedildo, en butt plug, en moderat (?!), Västtrafiks nya VD (hahahah) King Kong, Ipren-mannen, en jättesmurf och Linus på linjen. Vilken enorm fantasi folk besitter. Det är ju det här konst är till för, att sätta igång tankar hos betraktarna. Om det sedan är bu eller bä, det är egentligen oväsentligt. Huvudsaken är ATT det sker. 

”En sopcontainer hade varit snyggare”
 
”Jag förstår att Borås ville låna ut den där”
 
”Det fulaste jag överhuvudtaget har sett!”
 
”Förstår varför orden ”konst” och ”konstigt” låter och stavas så lika”
 
”Va fan e de där!?”
 
”Tror helt seriöst att mina linser precis gick I baklås”
 
”Det pågår en omröstning om Sveriges fulaste stad så nu hamnar vi nog på första plats”
 
”Bygg en ställning runt den och täck in den med plast. Så slipper man se skiten.”
 
”Har vi inte skrämt bort turister innan så lär de ju ordnas nu iallafall!”
Observera att jag nu lyft dom upprörda kommentarerna, det finns givetvis många som har positiva saker att säga om konstverket. Min poäng är att den har väckt liv i Uddevallas invånare. På alla möjliga sätt. Alla ska tycka. Och vad är det som diskuteras – jo konst. Jävlar va bra! Det är det här vi ska göra, börja fundera på vad vi tycker – vad är det vi gillar, och avskyr – och framförallt varför? Hur kan en 4 meter hög blå skulptur med mänskliga armar väcka en sådan hetsig diskussion om vad som är fult och fint, tycke och smak?

Jag funderar också på hur okej det blivit att hata, avsky och ”kräkas” (som är ett uttryck som används flera gånger i tråden) över vad en annan människa skapat. Hade det varit en annan typ av verk som var skapat för att provocera hade jag haft en annan förståelse över reaktionerna. Men läser man konstnärens egna berättelse kring verket så förstår man att det inte är huvudsyftet. Glömmer man bort att det finns människa bakom? Precis som med bloggar och all den skit som bloggarna får utstå helt öppet. Har samhället normaliserat hatkommentarer?

Nu är ni kanske nyfikna på vad jag tycker i frågan. Vad är skillnaden egentligen mellan beröra och uppröra, mer än att det ena har en mer positiv klang? Jag tycker personligen inte att Octopus är ett så värst vidare intressant konstverk, rent utseendemässigt, inte heller platsen den placerats på. Men jag tycker det är oerhört intressant hur den skapar debatt! För mig är det bra konst – när konst gör just det – skapar debatt genom att beröra OCH uppröra, den ena behöver inte utesluta det andra. Uttrycket ”utseendet är inte allt” kommer väl till pass här.

Vad tycker ni? Om Octopus? Om något annat konstverk som berört och/eller upprört? Låt oss prata om konst!

Artikeln är skriven och publicerad av Tina Axelsson, kandidatexamen i medie- och kommunikationsvetenskap med inriktning konst och kultur, Uddevalla 26 april 2018

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.